Började uppdatera mitt CV igår...
Jag har denna vecka varit riktigt nere och har spridit negativitet omkring mig på jobbet. Har då upptäckt att när jag själv tar upp och pratar om det så hakar väldigt många på. En del har dessutom sökt upp mig för att lätta sina hjärtan om att de också är hårt belastade och funderar på sin framtid. En uttryckte sarkastiskt att han drömde om att kunna få vara hemma och bära sten på tomten istället för att behöva vara på kontoret (han har just nu en grävare hemma som dränerar om runt hans hus). Missnöjet bubblar under ytan...
Idag jobbade vi till till strax efter sju innan vi åkte hem. Efter tre timmars övertid är känslan ändå att man smiter från jobbet när man åker hem. I vanliga fall så är det ganska tyst i bilen medans vi åker men nu har vi så mycket att prata om och klaga på att vi var tvugna att stanna den för att prata färdigt när det var dax för första personen att kliva ur...
Jag är riktigt less...
Nu är det dock så mycket som är nytt och som förväntas av en samtidigt som vi drar ner på personal så jag orkar inte engagera mig så som jag borde. Satte mig nyss och surfade efter ett nytt jobb och tro det eller ej men jag hittade faktiskt ett på en gång som jag tror jag kan tänka mig. Det är dessutom i min hemstad så jag skulle inte behöva pendla! Nu är bara frågan, skulle man passa som lärare? Har ingen utbildning för det men väl för det ämne som skall läras ut och det stod inget om något krav på den pedagogiska sidan. Får kolla på detta ikväll, det var fortfarande en vecka kvar på ansökningstiden...
Vi får nu bära jeans på jobbet!
Följande meddelande kom nyss ut på jobbet direkt från "högsta hönset" i bolaget:
"Many businesses and organizations, including Zzzzzzzzzzz, have experimented with casual dress days and the trend toward companies adopting "Casual Friday" policies is increasing.
In addition, I have received considerable positive feedback from employees who enjoy casual dress days. As a result, we are implementing "Casual Dress Friday" on a regular basis at Zzzzzzzzzzz, effective immediately. Every Friday, employees may wear casual attire, including blue jeans, unless business requirements call for more formal attire.
Xxxxx Wwwwwwww
Chairman, CEO and President"
Tänk att vi äntligen får ha på oss vad vi vill på jobbet men tyvärr bara på fredagar. Sicket strunt! Han skulle se oss, vi har på oss vad vi vill alla dagar i veckan. Skulle vi mot förmodan klä oss annorlunda någon fredag så är det snarare åt andra hållet då det kanske blir en after work eller så. Sicken tur att man inte bor "over there"...
För den som inte vågar visa sig utan slips på kontoret finns det nu en tröja att ha på fredagar:
Dagens supermänniska...
"- Jag jobbar 15 timmar per dygn, inklusive söndag" säger hon som en förklaring till varför hon behöver en förmånsbil (tjänstebil) och en generaldirektörsbil med chaufför när hon dessutom åker taxi för tusentals kronor till och från Arlanda när hon åker på tjänsteresor.
Vem tror henne? Antingen så ljuger hon eller också så övervärderar hon sin egen roll och har inte koll på vad som är arbete och vad som är fritid. Har själv erfarenhet av mycket övertidsarbete och att jobba 15 timmar om dagen varje dag i veckan är en fysisk och psykisk omöjlighet. Den människan finns inte som klarar det. Men om man räknar all vaken tid som arbetstid bara för att man är tillgänglig så får man kanske ihop 15 timmar men det är verkligen inte samma sak som att man jobbar den tiden.
Skulle det trots allt vara så att fru Bermudez-Svankvist trots allt verkligen jobbar 105 timmar per vecka kan hon inte ha studerat arbetstidslagen. Den gäller nämligen även för generaldirektörer...
Vilket sammanträffande! Två smilande girigbukar på samma bild...
Den till höger är Angeles Bermudez-Svankvist och den till vänster är Annika Falkengren. Henne finns det eget inlägg om här.
Har svårt att hinna med...
Författade igår ett mail till min närmaste chef (med kopia till hans chef) där jag i slutklämmen skrev detta:
"Jag förväntas leverera två personers jobb då Nnnnnnnnn går hem på fredag nästa vecka. Det är ju inte så att jag och Nnnnnnnnn har haft 50%-iga tjänster och någon jobbsplit för mitt ansvarsområde har jag inte hört talas om annat än att Zzzzzzzzz'orna och Wwwwww försvinner till år 2010 men vi är ju inte riktigt där än. Jag är bara en människa och jag lovar att göra så gott jag kan men jag tänker inte knäcka mig för detta. Vill redan nu avisera att jag framöver, av familjeskäl, inte kommer att kunna jobba så mycket som jag hittils har gjort. Att ha kvar min familj har högre prioritet än att jobba övertid.
Vad som förväntas av mig vet jag redan men jag behöver snabbt veta HUR jag inom min normala arbetstid skall kunna genomföra detta."
Chefen kom sättande och ville ha ett möte på stående fot. Vi satte oss ner i en halvtimme och fick pratat igenom min situation. Det kunde han kanske ha tänkt på själv tycker man... I samband med att man reducerar personalen med 50% på ett projekt bör man väl förvissa sig om de som blir kvar är "med på tåget". Jag kan inte säga att det lättade min arbetssituation att ha pratat med chefen men nu vet han min inställning. Övertid kommer det att bli ändå men jag kommer att vara restriktiv med det och istället tala om att jag inte kommer att kunna fixa vissa saker inom utsatt tid. Hittils har jag alltid kört stilen "att jag fixar det själv" eftersom det är enklast för alla men nu är gränsen nådd och passerad för vad jag vill vara med om.
En liten parlör...
Det e pra = Det är bra
Sännas = Kännas
Sicka = Skicka
Sift = Shift
Vassego = Varsågod
pt-fil = bt-fil
Multi-sexion = Multi-sektion
Press-upp = Dress-up
Refressa = "Re-fresha" (i meningen att uppdatera)
Som ni förstår bryter läraren kraftigt på finska. Ibland leder det till komplikationer, som i fallet ovan med pt-fil/bt-fil. Vi blir muntligen ombedda att söka efter en fil med begynnelsen "pt". Tror ni vi hittade någon sådan fil?
Kul hade vi i varje fall...
Kom just hem...
Det pratas hela tiden om att vi måste kämpa för överleva de närmaste nio till tolv månaderna. Om vi nu lyckas med det, hur skall vi då orka därefter om vi bränner ut oss nu?
Girigbuken har fått ett ansikte...
Annika Falkengren höjde sin lön från sju miljoner om året till nio för att kompensera utebliven bonus nu när SE-banken går dåligt. Visst är det underbart att vissa kan bestämma sina egna löner?
Efter allt ståhej skall hon (och hennes styrelsekollegor) nu avstå denna löneökning. Stackare! Ursäkta språket men hur f-n kan någon vara värd sju mijoner i årslön? Är det lön efter prestation eller passar de bara på och skor de sig för att de kan? Jag tjänar själv inte dåligt och jag betvivlar starkt att hon och hennes gelikar gör en insats som motsvarar 20 personer av min kaliber...
Börjar få grepp...
Man tar idrift ett helt nytt datasystem som består av ett myller av nivåer, undermenyer, flikar, filter och applikationer utan ett uns av logik eller mönster. Man lär sig det enbart genom att själv göra de olika momenten under överinseende av en lärare och vet därigenom, efter några repetioner vart man skall gå för att göra just detta men man har ingen aning om vart man skall gå in om man vill göra något nytt som man inte har gjort tidigare.
Systemet klarar dessutom bara engelska. Det är helt OK för mig att använda mig av engelska språket, det finns många andra program som också är så men det speciella med detta program är att det krashar om man som användare råkar komma åt en tangent med en svensk bokstav. Om man tex vill slå in ett "L" och gör det lite oförsiktigt så att man kommer åt "Ö" dör hela programmet och man måste starta om det. Det tar 15 minuter...
Det värsta är att alla bara accepterar detta system pga av att ägarna använder det och säger att vi skall ha det. När man ställer sig frågande säger de till en "att man vänjer sig snart"...
Hallå, det är 2009! En "vanlig" produkt som inte har en lättfattligt användargränssnitt kan inte säljas. Om man skall försöka sig på en liknelse med en mobiltelefon så hade det krävts besök i fyra olika menyer, där man skall kryssa för olika saker och fylla i koder på varje, för att kunna börja slå det telefonnummer man vill ringa och att man för att få apparaten att koppla upp samtalet måste du bekräfta att du slagit rätt nummer tre gånger i följd. När du sedan pratat färdigt måste du ta hela processen baklänges igen för att koppla ner. Allt detta har dessutom skett om du har haft turen att inte telefonen har krashat under tiden så att du måste starta om den, vilket sker flera gånger om dagen.
En sådan telefon skulle inte en enda människa köpa men på min arbetsplats sitter det idag hundratals personer och jobbar på det sättet...
Så ja, nu har jag skrivit av mig lite frustration. Nu känns det bättre.
Har börjat på en kurs idag...
Jag ljög lite ovan (eller kanske ganska mycket...). Det är i verkligheten en riktigt, riktigt dj-la tråkig kurs. Ett dåligt system som krashar hela tiden, dåliga datorer som måste startas om hela tiden, dåliga lokaler utan ventilation, dåliga övningsexempel och en lärare som bryter på finska medans exempel gås igenom i ett huj så att ingen hänger med.
Fattar inte hur jag skall stå ut i fyra dagar till. Tur att det är after work på fredag så man får blåsa rent skallen lite...
Väntar på ett samtal...
Varselförhandlingarna är klara...
Den första ringde faktiskt redan idag. Hon är mammaledig och blev därför inringd av sin chef till ett möte på fredag. Hon ringde då natuligtvis till mig det nästa hon gjorde då alla går och väntar på vad som skall hända med varslet som lades för ett tag sedan. Jag blev överraskad av samtalet eftersom vi gjort upp med personalavdelningen att de skulle informera oss när de tänkte prata med de berörda och jag hade inte hört något från dem. Det är meningen att företaget skall komma med beskedet till de anställda, inte vi i facket. Det är ju inte vi som säger upp folk. Jag kunde därför inte svara på hennes frågor även om jag naturligtvis blev tvungen att bekräfta det uppenbara, att hon blivit kallad in till jobbet med anledning av varslet.
I går ringde det en annan person, en tidigare kollega på en annan ort inom samma företag och grät i telefon. Här hade varslet redan slått igenom och hon hade just blivit uppsagd. Då hon vet att jag jobbar fackligt ringde hon till mig även om det finns fackliga representanter även där.
Som om man inte hade nog med sitt "vanliga jobb" där jag alltså redan jobbar över för att hinna med. Det kommer att bli några jobbiga dagar framöver...
Åkte hem i vanlig tid idag...
Arbetsmarknaden just nu ger inget utrymme för att söka nya jobb när man sitter på ett som är relativt tryggt. Tyvärr får jag väl tillägga, för jag börjar tröttna på pendlandet...
Dagen har till största delen...
Nu är vi fyra personer i styrelsen och ingen är vare sig ordförande eller vice. Årsmötets mening var att vi skulle försöka driva det vidare i någon form så vi försöker väl ett år till men nu får det bli någon form av rullande schema oss emellan i styrelsen om vem som skall vara sammankallande. Vi får se vart det här slutar. Nästa årsmöte innebär nog nedläggning av klubben...
I morgon fortsätter varselförhandlingarna. Vi kommer då att "peka ut" ett antal personer som kommer att bli av med sina jobb. I slutet av veckan kommer förmodligen några av de drabbade att ringa mig och gråta i telefon. Ytterligare en av de mindre trevliga sysslor man tvingas stå ut med som facklig representant...
En kontorsromans på vårt jobb...
Jag är ju som bekant sjuk men pratade med fd svågern som är på jobbet idag. Detta är den stora snackisen! Ingen hade haft en aning om detta och jag antar att ålderskillnaden gjorde sitt till att ingen misstänkte något (hon är nio år äldre). Nu slapp de berätta själva utan lade helt enkelt ut det till beskådan för oss som har dem som vänner.
Vi får väl se vart detta bär hän. Denna förra kontorsromansen slutade med två skiljsmässor, ett giftermål, en bebis och ett husköp, i den ordningen. Nu är de åtminnstone singlar innan...
En del borde inte jobba i affärer!
Skrev ett svar på henes blogg men jag kom på att jag kunde lägga upp det här också då det handlar om en sedelärande historia:
"Så himla oförskämt! En del borde inte jobba i affärer. Man skall passa sig för att döma någon för fort baserat på utseende.
Min faster som nyligen hade blivit änka och inte kunde/ville fixa med bilen (så som hennes man alltid gjort) åkte till den närbelägna Volvohandlaren för att köpa sig en ny bil. Hon visste inte vad för sorts Volvo hon skulle ha, bara att hon ville ha en ny och därigenom förmodat bekymmersfri bil. Att det var just hos Volvohandlaren hon klev in berodde enbart på att hon och hennes man alltid kört det märket. Hon var alltså helt inställd på att gå in i affären, någorlunda snabbt bestämma sig och sedan handla. Hon hade till och med sig kontanterna som borde täcka affären (tanten är rik).
Hon klev in i bilhallen och möttes av noll försäljare trots att hon gick omkring där ganska länge. När hon väl fick tag i en säljare, som hon själv fick gå och grabba tag i, så var han nedlåtande och gjorde sig lustig över att hon inte var kunning om bilar. Hon vände då på klacken och åkte raka vägen till Saab-handlaren istället där hon utan att provköra renköpte en maxutrustad bil av en vänlig försäljare.
Så kan det gå om man dömmer folk för snabbt!"
Nu råkade det vara en Volvohandlare det handlade om här men detta fenomen förekommer allt för ofta även på andra ställen. När min kompis skulle köpa bil så pushade försäljaren honom till att skriva på köpekontraktet med en gång. Men kompisen avbröt "förhandlingen" eftersom han ville att hans fru också skulle vara med vid köpet. Försäljaren muttrade då något om att "hon skall väl bestämma färgen så klart...". Kompisen kom inte tillbaka...
Appropå varsel...
Jag var sjuk i november...
När jag fick lönespecen dagen innan jul såg jag att jag hade fått två karensdagar dragna. Enligt vad jag kan läsa mig till på nätet har man fem dagar "på sig" att åter insjukna utan att ny karensdag skall utfalla. Jag friskskrev mig ju på måndagen och sjukskrev mig ju på torsdagen, alltså fyra dagar vilket borde betyda att jag bara skulle få en enda karensdag.
Ringde till lönekontoret i mellandagarna men ingen jobbade naturligtvis. Glömde sedan bort det hela till idag då jag ändå skulle ha vägarna förbi dem i ett annat ärende. Innan jag gick dit ringde jag försäkringskassan och fick sitta i deras telefonkö ett antal minuter. Talade men en handläggare, förklarade mitt problem och frågade vad det var som gällde. Handläggaren menade att min tolkning var rätt och kollade för säkerhets skull med en kollega ytterligare en gång och återkom med samma svar.
Jag gick nu till lönetanterna och talade om att det måste ha blivit något fel på min lön men det höll de inte med om. Det hade gått fem kalenderdagar menade de eftersom de började räkna redan på lördagen då min sista betalda sjukdag var på fredagen. Lördag till onsdag är fem dagar och jag sjukskrev mig på torsdag, alltså på sjätte dagen, vilket betyder karensdag igen. Lönetanten hämtade sin chef (en jättegammal lönetant) som genast kom med vad som måste vara dagens dummaste kommentar: "-Vi har rätt. Det kan inte vara fel för så här har vi alltid gjort". Det är så dumt resonerat så jag blev helt stum ett tag. Funderade först på att upp en diskussion om hennes förmåga till logiskt tänkande men avstod. Man bad mig sedan att ringa till försäkringskassan igen eftersom "-Du kan ju haft otur och pratat med någon som inte vet, det jobbar ju så många där...". Det lovade jag att göra...
Gick och satte mig i F-kassans telefonkö ännu en gång. Fick tala med ännu en handläggare som, efter att jag beskrivit ärendet, även hon gav mig rätt. Även denna handläggare tog och pratade med en kollega som bekräftade. Jag hade vid detta lag alltså fått min sida godkänd av fyra handläggare på F-kassan. Efter att ha pratat ytterligare en stund blev jag vidarekopplad inom F-kassan till den kundtjänst som företagen ringer till för att höra deras syn på saken. Även här gavs min sida av saken rätt och (sina vanor trogna?) kollades det även här med en kollega. Totalt har jag nu alltså sex stycken F-kasse handläggares godkännande. Gick tillbaka till lönekontoret...
Förklarar vad som hänt och att företaget visst kan ha fel "trots att man alltid har gjort så här". Erbjöd mig att sitta med så att vi gemensamt kunde ringa upp F-kassan och höra dem ännu en gång men det ville man inte. Den jättegamla chefslönetanten bleknade lite vid insikten av att de kanske har fel och vilka konsekvenser det i så fall har men samlade sig och sade surt att "-Vi gör så här. Vi kollar upp det här på vår kant med arbetsgivarförbundet och så återkommer vi till dig så slipper du stå här och vänta". Gör ni det sade jag och droppade av med ett flin på läpparna...
Eftersom de nämnde att de skulle ringa till arbetsgivarföreningen istället för till försäkringskassan så ringde jag naturligtvis till mitt fackförbunds avdelningskontor för att höra hur mitt förbund ser på det hela, jag är ju trots allt tillförordnad ordförande i klubben. Förbundet syn på saken stämde, vid det här laget föga förvånande, med min egen.
Nu väntar jag med spänning på att någon från lönekontoret skall höra av sig. Om de "alltid har gjort så här" så låter det i mina öron som om många anställda har pengar att vänta. Jag kan ju inte vara ensam om ha blivit sjuk två gånger efter varann i ett så stort företag. Intressant ärende, kommer nog att bli många och långa diskussioner innan vi är klara med det här. Sicken otur för företaget att detta skull drabba just lilla mig som är fackordförande och gillar att bråka om sånt här... ;-)
28 Miljarder?
Man tackar! Då kanske man kan få behålla sitt jobb ett tag till...
Saab Automobile och Volvo personvagnar kommer att vara kvar hos sina amerikanska ägare. Det är jag ganska övertygad om. De är för insyltade i GM respektive Ford. Det går inte bara att lyfta ut dem och sälja. Nya Saab 9-5 byggs ju tex hos GM i Tyskland Så även om man lyckas sälja (var man nu skall hitta en köpare som inte själv har ekonomiska bekymmer just nu) kommer man att ha kvar knytningar under många år framöver.
Vi har en del intressanta förfrågningar ute just nu. Mycket är ju avhängt vad som händer i bilindustrin i stort men det kan vara stora grejor på gång framöver.
Svensk bilindustri är inte så dålig...
Hur stor insikt har du i bilbranchen? Tror du på allvar att GM verkligen har förlorat så mycket pengar på Saab Automobil? Det har de inte, då hade det varit nedlagt för länge sedan. Förlusterna du nämner är vad det svenska bolaget presenterar i sina årsbokslut. Det är inte samma sak som att GM har förlorat dessa pengar. Det svenska bolaget har tex inte kunnat tillgodoräkna sig intäkterna från försäljningen av de USA sålda bilarna eftersom dessa hamnat i amerikanska GM-bolag, det har Saab Automobils informationschef gått ut med. Om man tvingas ta kostnaderna för att bygga bilen men sedan inte får intäkterna från försäljningen så kan det väl inte gå annat än med förlust? Det är inte i det svenska bolaget man skall finna redovisningen över hur Saab som märke presterar, dessa siffror ser enbart ledningen på GM.
Det är för övrigt inte bara Saab Automobil som har det på detta sätt. Tror du att Volvo Personvagnar har redovisat någon någon vinst i Sverige på många år? Nej, just det...
Jobbar själv på ett multinationellt företag som levererar till fordonsindustrin (sitter till och med som arbetstagarrepresentant i den svenska bolagsstyrelsen). Vi har det på precis samma sätt. Affärer görs upp globalt och man kan tex komma överens om att alla intäkter skall komma till ett dotterbolag i ett land långt bort i världen eftersom det där är lägre företagsskatt där...
Den här var det någon Saabanställd som gjorde förra gången det var kris (Den ritade gubben använde Saab själva i sin marknadsföring vid den tidpunkten. Mungiporna var mer uppåt på orginalet...):
