Sanningen

... på mitt nya jobb. Vid återkomsten till min gamla arbetsplats så har jag fått ett nytt jobb, jag har nu hand om delkomponenter istället för slutprodukten. Dels är det något nytt (det hade varit ganska trist att komma tillbaka och bara fortsätta där man slutade) och dels tror jag det passar bättre ihop med pendlandet då jag i denna roll oftast inte ansvarar för konstruktionen utan mer skall se till att en leverantör får fram sina prylar i tid och med kvalitet. Räknar alltså med att slippa en massa övertid som annars nästan är obligatorisk. :-)

... mycket beroende på den fest jag var på i lördags men också för att vi närmar oss den dag jag måste vara med om när en stor del av de jag idag kallar mina arbetskompisar blir uppsagda från sina jobb. Sitter som sagt i dagliga förhandlingar om detta och vi har nu bara några få pusselbitar kvar att lägga i pusslet som skall bli den lilla organisation som blir kvar. Suck! Vi hoppas in i det sista att det löser sig, åtminstone under uppsägningstiden så att vi får ta tillbaka folk igen men tyvärr kommer en stor del av kompetensen att försvinna då det i sådana situationer inte alltid är de man verkligen vill/behöver ha tillbaka som gör det. De har oftast redan hunnit få annat arbete så även om det går vägen så sitter vi ändå ganska illa till.

... och jag sitter i dagliga samtal/förhandlingar om nedläggning och uppsägning av den mesta personalen. Om mirakel inträffar under de närmaste dagarna kommer uppsägningarna att verkställas. Då de som nu är kvar samtliga har lång anställningstid (från 10 till 40 år...) och därigenom lång uppsägningstid har de en inkomst ännu några månader men det ser väldigt mörkt ut med utsikter till nya jobb om man inte kan tänka sig att flytta härifrån.

Själv har jag som tidigare sagt kvar min anställning på en annan ort så jag har ett jobb att gå till (eller rättare sagt åka bil till...) men jag är inte så positiv till att börja pendla igen. Utåt säger jag mig tycka att det skall bli roligt att komma tillbaka men det är inte så jag verkligen tycker. Skulle jag säga rakt ut hur jag tycker skulle jag nog inte vara välkommen tillbaka så det är bara att hålla god min och vara glad att man trots allt har ett jobb. Har trots den rådande situationen ännu inte sökt något annat jobb utan har in i det sista hoppats på en lösning. Det verkar nu vara allt annat än ljust så jag kommer nog att börja söka de jobb som eventuellt dyker upp på närmare håll hemifrån.

... även om det kanske kan tyckas så. Jag har helt enkelt inte haft tid att sitta vid datorn hemma då jag har jobbat som en galning de senaste veckorna. Att efter 16-17 timmars pass på jobbet sätta mig vid datorn även hemma har inte varit att tänka på. Vi hade en deadline i går fredag som vi med nöd och näppe klarade. Hoppas det blir lite mer fritid framöver.

... mitt ordinarie jobb och börja samla ihop mina saker för vidare befordran till min nya arbetsplats på hemorten. Man samlar på sig en del prylar med åren så det blir nog några lådor. Får ta det viktigaste först och resten vid nästa besök. Känns faktiskt lite vemodigt att man inte längre skall jobba med de gamla kollegorna även om det är helt i linje med min egen önskan att få "komma hem" igen. Men vi lär ju träffas då och då ändå eftersom det fortfarande är inom samma företag och vem vet, om ett tag kanske jag vill börja pendla igen...

... en del på jobbplanet. Jag är nu tre dagar per vecka på hemorten och kommer så att förbli under hösten då jag har gått in och tagit över efter en tjej som nu går hem pga bebisleverans. Jag har också fått en ersättare på mitt ordinarie jobb som jag skall lära upp på de återstående två dagarna per vecka eftersom jag fortfarande har ansvaret även där. Allt sammataget så betyder detta således långa arbetsdagar på två olika arbetsplatser men det kommer att bli bättre framöver allteftersom min efterträdare kommer in i arbetet och jag själv kommer in i mitt nya.

Jobbet på hemorten blir dessutom förhoppningsvis permanent på fulltid då vi väntar oss ett positivt svar på den offert till vår kund där som vi skall lämna över i nästa vecka. Så det är jobbigt just nu men blir nog bättre framöver.

... men har haft annat för mig än att blogga. Förra veckan jobbade jag 64 timmar på fem dagar. Lägg därtill nästan 3 timmar om dagen på pendling så inser man att jag inte haft så mycket fritid och när helgen kom så sov jag bara...

... har klarats av. Vi har jobbat stenhårt och länge för att ro hem en affär. På fredag är det överlämning av första delen av projektet till kunden och det skall ske med viss pompa och ståt är det tänkt. Jag har hand om förberedelserna men kommer troligtvis slippa att hålla fördragningar, det känns bra. Men det återstår ju några dagar innan fredag och de kommer att bli mycket långa...

Vi har ännu inte fått order på fortsättningen av projektet så presentationen är mycket viktig. Personligen så är den avgörande för om jag åter kan få jobba på hemmaplan och slippa pendlandet så jag ger naturligtvis järnet för att detta skall bli bra.

... dagen i rad. Det var inte bara lördagens kräftskiva som gjorde att jag var dålig i söndags. En rejäl förkylning bröt ut och jag kämpade mig igenom måndagen på jobbet men beslöt att stanna hemma efter det. Vem tackar en för att man jobbar fastän man inte orkar? Dessutom så kan man ju smitta andra... Mår fortfarande konstigt, om än något bättre än igår, så jag stannar nog hemma även i morgon...

... till mitt ordinarie jobb och jobba undan lite där. Att man blir utlånad innebär hos inte att man slipper från ansvaret för sitt vanliga jobb...

I morgon får jag dock "sovmorgon" igen då jag slipper pendlingen. Så gott!

... och jag kom åter igen hem i bra tid. Har fått gjort massor av saker ikväll och ser fram emot morgondagen. Hoppas att man kan få fortsätta så här...

... arbetsdag på nya projektet i min hemstad. Äntligen! Efter ett antal fördröjningar så är det nu alltså dax att vara utlånad tillbaka till min hemort. Det handlar om tre till fyra dagar i veckan under de närmaste sju veckorna och om allt går bra så permanentas det hela senare under hösten/vintern. Sparar nästan tre timmar varje sådan dag på att slippa pendla. Idag var jag hemma före klockan fem, det minns jag inte ens när det hände senast... 

... tiden fram på jobbet. Jag har ingen ork att ta tag i något samtidigt som det inte heller är något som måste tas om hand. Idag städade jag tom skrivbordet! Snälla låt det bli helg snart...

... på jobbet igen då. Det var en riktigt seg dag och jag undrar hur jag skall lyckas ta mig igenom morgondagen. Idag gjorde jag nämligen alla de "roliga uppgifterna" innan jag gick hem tidigt. I morgon kvarstår således enbart tråkiga och jobbiga saker. Vill vara hemma några veckor till!

... reta mig på Belgare och att reta upp desamma. Vi har ett problem på fabriken där och jag har hittat på två lösningar, en korttids- och en långtidslösning. Långtidslösningen kommer i produktion om några veckor och fram tills dess så vill vi ha in en annan lösning som betyder en viss handpåläggning av montörerna. Belgarna vägrar dock införa denna med hänvisning till ergonomi och tid. Det spelar ingen roll att jag själv och andra på utvecklingsavdelningen inte finner detta det minsta jobbigt att fixa till. Av någon anledning så har Belgarna bestämt sig för att inte införa min ändring oavsett vad vi säger. Jag tror att de helt enkelt missuppfattade det hela från början men att när det gick upp för dem vad det egentligen handlar inte anser sig kunna backa, det har tydligen blivit prestige att inte ge med sig...

Vad gör man när man sitter i ett annat land och trots övertygande sakargument inte får gehör?

Är så dj-a trött på dem ibland (som nu då...). Men nu när man har fått spy ur sig lite galla här så känns det lite bättre. Självläkande genom bloggning!

... som jag nämnt förrut så blir det troligtvis så att jag kör vidare där jag är fram till semestern för att efter denna jobba mer eller mindre heltid här hemma. Förstudien skall vara klar i september så det blir nog hårdkörning fram tills dess. Därefter skall vi, precis som våra konkurrenter, lägga anbud baserat på vår förstudie. Förhoppningen är ju naturligtvis att vi vinner där och man kan flytta hem för gott.