Sanningen

... men det blev sent och jag hade en rejäl huvudvärk så det blev två Panodil och en långpromenad istället. 55 minuter i snabb takt på snömoddiga cykelbanor och vägar blev det innan jag var hemma igen. Kommer att kännas i rumpan i morgon tror jag (känns redan lite grann...), man får en ganska spänd gångstil när man skall hålla balansen på ett sådant underlag. Det var ganska kallt ute (iofs bara -2 på mätaren men ganska rå luft) så man fick hålla upp tempot för att inte bli kall.

Känns ganska bra just nu. Jag fick motion, huvudvärken är borta och jag har kraftigt rosiga kinder...

... sicken dålig omgång det var. Hoppas det blir bättre i fortsättningen, tyckte egentligen inte att en enda låt var värdig att gå vidare. Om jag måste välja en så blir det nog den med Salem El Fakir, den var minst dålig...

... är hemma ikväll. Sambon är på tjejkväll i grannstaden och dottern sover över hos kusinen. Sonen sover sedan två timmar och jag gör absolut ingenting. Bara skit på TV trots att man har över hundra kanaler att välja på. Fredagsmyset bestod i dag av att jag avnjöt en Chimay Bleu (blå) för mig själv... God öl men i övrigt tråkigt som att kolla på färg som torkar.

Surfar en stund till och går sedan och lägger mig. Höjdarkväll det här...

... då jag gjort upp att jobba fyra dagar á fem timmar per vecka med torsdagar lediga. Att det blev just torsdag beror på att det inte finns några fasta möten inplanerade denna dag.

Så nu njuter jag av att vara ledig. Sov 7 och en halv timme i natt plus att jag lyckades somna om en liten stund på morgonen efter att sambon gått upp. Har därmed sovit 8 timmar och det kan jag inte minnas när jag senast gjorde. Man skulle ju kunna tro att jag är utvilad nu då men det är jag inte, tvärtom är jag jättetrött.

Nu skall jag ta vara på min lediga tid och röja upp i köket. Sedan skall jag gå till gymmet för första gången på evigheter. Minns faktiskt inte ens när jag sist var där...

... precis som planerat och åkte hem tidigt. Känner mig stressad över att få jobba så lite... Har ju bara gått två dagar så jag får väl naturligtvis ge det ett tag till, men konstigt är det.

... lyder dagens dom. Det var inte vad jag var beredd på eller ville inte men läkaren sade att det avgjorde hon och inte jag. Tuff tjej!

Det var inte roligt alls att åka till jobbet efteråt och berätta för chefen och kollegorna. Kände mig som en riktig svikare som lastar över problem på andra men nu är det gjort och det känns ganska bra. Jag skall jobba halvtid i tre veckor och därefter 75% i en månad. Med tanke på att jag har jobbat i princip 120% då länge jag kan minnas så kommer det minst sagt att vara annorlunda ett tag framöver...

... för att jobba sex timmar. Inte kul alls!

I natt somnade jag inte förrän vid två-tiden (gick och lade mig före elva...) så när klockan ringde så stängde jag helt enkelt av den eftersom jag visste att jag inte skulle samåka med någon. När jag väl kom iväg så tog det mig två timmar att komma fram pga all snömodd och att trafiken sniglade sig fram.

Hade bestämt mig redan tidigare på dagen för att åka hem vid halv fem (trots att jag har massor att göra på jobbet) men inte kom man hem speciellt tidigt för det. Halvvägs hem så stod trafiken helt still i 40 minuter pga av att några vägarbetare bestämt sig för att dra ihop två filer till en mitt i rusningstrafiken. När jag äntligen kom så långt fram i kön att jag kunde passera stod det två gubbar med händerna i fickorna och pratade med varandra på den del av vägen som de spärrat av med hjälp av sin lastbil. Inte en skymt av varför de gjort det och de verkade inte heller bry sig om det kaos de skapat. Idioter! 

... är räddat, sonen har fyllt tre, jag har knappt sovit alls och jag har haft ett allvarligt snack med min chef.

Så där ja, hela veckans händelser i en mening...

Depeche Mode konserten var bra men inte jättebra. Är inte besviken men hade gärna blivit mer positivt överraskad. Visst Dave Gahan, Martin Gore & trummisen jobbade på bra men av någon anledning så ville det inte bli helt medryckande hela tiden. Några konstiga låtval gjordes också tycker jag. Inte så att det var dåliga låtar men tex så börjar man inte sina extranummer men en ballad och dessutom inte en som inte "alla kan". Då gäller det ju istället att få upp tempot direkt igen after att folk har lugnat ner sig lite i "pausen". Som det blev nu så blev det istället en seg start där folk bara stod still och var tysta. Mycket konstigt... Scenografin bar dock hur fräck och genial som helst i all sin enkelhet. En stor videopvägg bakom hela scenen med en "videboll" framför. Dessa grafiska verktyg utnyttjades till fullo under hela konserten och varje låt hade sin egen design genom hela konserten. Smart! Konsertbetyget blir någonstans mellan 3+ och 4- (av 5), eftersom jag inte kan bestämma mig för ett av dem.

Spyker räddade Saab. Jag är mycket glad över detta och hoppas på att det i det långa loppet kan komma innebära bra saker för mig personligen. Vill inte gå in på exakt hur men det berör chanser till eventuellt minskad arbetspendling. Det finns åtminnstone förutsättningar för det nu. :)

Sonen fyllde tre år i tisdags och vi hade familjekalas för honom i söndags. I går hade vi dessutom ett uppsamlingsrace där de som inte fick komma förra gången nu var inbjudna. Varför de inte fick komma till första kalaset? De hade magsjuka...

Mina sömnproblem har inte blivit bättre, snarare tvärtom. Jag anar hur jag skall göra för att tackla det men skall till doktorn på tisdag och kommer då förmodligen att få mig en föreläsning om det...

Jo och så var det där med chefen då. Tog mig i kragen och förklarade först för mina kollegor vid ett internt möte i vår arbetsgrupp att jag inte sov bra och inte hade gjort det under en tid samt att jag hade för avsikt att jobba mindre framöver. Det var inte vad de ville höra då diskussionen egentligen handlade om hur vi skulle lösa den närmaste tidens leveranser och att vi hade ett behov att jobba mycket mer än vad vi redan gör... Omedelbart efter mötet med kollegorna tog jag det säkra före det osäkra och sökte jag upp chefen. Jag drog samma sak för honom innan han fick höra det av någon annan. Vi pratade i nästan en timme och han sade sig ha fullt förtroende för mig och det jag gör. Han om någon vet ju hur mycket jag jobbar då det är hans som attesterar min tid varje vecka och vi var helt överens om att jobba ännu mer när man redan mår dåligt inte är en bra idé. Han avslöjade tom att han själv haft en period innan jul då inte kunnat sova pga jobbet. Vi får se hur detta slutar men till att börja med så skall jag inte samåka den närmaste tiden eftersom jag då måste jobba lika mycket som min arbetsnarkoman till kollega. Jag skall under en tid försöka fråga mig själv om det är bra för mig och mitt välbefinnande innan jag gör saker. Så har jag inte gjort på flera år nu. Som exempel så har jag nu långpendlat varje vardagdag i över fem år och har konstant under denna tid sovit minst en, men snarare två , timmar för lite varje dag. Jag har inte reflekterat över det själv tidigare (eller snarare förträngt det om jag skall vara helt ärlig...) men det är klart att det förr eller senare sätter sina spår att göra så.

Långt inlägg, men det var ju några dagar sedan jag skrev sist så det fanns ett uppdämt behov kan man säga...

Har ordnat så att jag blir hämtad hemma på morgonen för samåkningen till jobbet. Sedan blir jag upphämtad på jobbet på kvällen av kompisarna, raka vägen till Scandinavium, middag på en närbelägen restaurang och sedan konserten.

Enda negativa är att jag känner mig lite som en dålig pappa då sonen fyller tre imorgon och jag inte kommer att vara hemma. Vi firade dock honom igår med hela släkten så det går nog ingen nöd på honom. Ett lite sting i hjärtat ger det dock...

... tar kål på mig. Jag läser allt och hoppas på ett lyckligt slut så att alla olyckskorpar skall få stå med lång näsa. Problemet är bara att jag blir så uppjagad för alltihop och har svårt för att varva ner. Hmmm, Saab-processen sammanfaller med mina sömnproblem...