Sanningen

... i Skara-Berts program om skolmat. Visserligen bara i två, tre sekunder men en det var en halvkroppsbild på bara henne när hon satt vid ett matbord. Fast än hon inte har gjort något så blir man lite stolt. Konstigt. För visst är det löjligt märkvärdigt att vara med i TV? Jag själv tog för 23 år sedan min moped och for iväg till ortens folkpark där jag genomled en teaterföreställning enbart för att den filmades för TV. Sedan plågade jag mig själv ännu en gång när den väl visades för att försöka få se en skymt av mig själv. Jag var grymt besviken då jag inte syntes alls...

Dottern har nu sex år gammal fått mer TV-tid än sin far. Nej, vänta nu. Jag var ju med i Västnytt för några år sedan som intervjuoffer på en bandymatch. Fick frågor om jag har "bandyportfölj" (vilket jag inte har och alla kunde se själva) och om jag hade druckit glögg vilket alla med normal syn med lätthet kunde se att så var fallet då jag var simmig i blicken, glad i hågen och rödmosig i fejset... Jag hade byltat på mig massa kläder för att inte frysa och är inte direkt smal från början. Dessutom lägger kameran på 20 kilo... Kort sagt såg jag ut som en välgödd julgris. Skyndade mig hem efter matchen för att se inslaget då jag fram tills dess faktiskt trodde att jag varit ganska cool. Telefonen började ringa bara minuter efter inslaget. Skadeglädje är ju den enda sanna glädjen. Och som jag gladde mina kompisar...

Detta pinsamma ögonblick kvalar nog in på min tio-i-topplista.

... efter att i två dagar ha burit grejor åt syrran. Jag är helt slut. Att en kraftig förkylning bröt ut igår kväll gör inte saken lättare. I morse vaknade jag med feber och hade det varit vanlig arbetsdag hade jag varit hemma och bäddat ner mig. Men nu handlade det alltså om kroppsarbete som ovillkorligen måste göras, det var bara att trycka ner några tabletter, torka kallsvetten ur pannan och hugga i...

Kontorsråtta som man är så har man ingen kondis att utgå från och med en förkylning i kroppen så blir det inte bättre. Andnöden var svår för varje låda som nådde upp till lägenheten (på andra våningen). Jag kommer att få sota för detta framöver genom en lång och svår förkylning men på plussidan ligger att jag har en glad och tacksam syster.

I morgon kan jag inte vara hemma även om jag verkligen skulle behöva det. En lokalförstärkt förhandling skall ske på företaget och jag måste vara med eftersom det rör ett riktigt fett påhopp på den fackliga organisationen. Företaget vill nämligen sparka klubbens ordförande! Det blir några tabletter till i morgon...

... från det stora lyxiga huset till den lilla trean. Jag kommer att få kånka kartonger och möbler tills jag storknar. Farsan kan inte lyfta tungt pga dåliga knän och armar, syrran är för klen och morsan har artros. Återstår undertecknad alltså...

Min numer före detta svåger gjorde det lätt för sig. Han plockade med sig de saker han ville ha och lämnade syrran att ta hand om allt annat i ett helt hus. Det är inte lite prylar som skall plockas ner och tas om hand om när man skall tömma ett boende på över 200m2 där två vuxna och ett barn har bott. Syrran har tex. lagt en hel dag (idag) på att sortera upp sonens leksaker och kläder. Ex-svågern, som borde ha ett visst eget intresse i detta, har hållt sig borta.

Vi är ju som bekant kompisar och arbetskamrater men vårt "förhållande" har fått sig en törn på sistone när jag sett och hört hur han behandlar syrran. Ibland är han tydligen ett riktigt elak och orättvis men då är ingen annan med och hör vad han säger. Hon är dock för snäll för att säga emot och tar emot en massa skit för "husfridens" skull. Utåt sett så verkar separationen dock gå riktigt bra för honom men han mår skit inombords och tar ut det på henne när ingen ser. Förstår nu mer och mer varför hon tog detta steg. Han har tydligen varit så här i många år men ingen utomstående har sett eller förstått... 

... har jag inte sett till på ett tag nu men kom att tänka på honom när jag svarade på ett inlägg i en blogg.

Vår lokala transvestit bor några kvarter från mig och är ett skräckexempel hur man bör klä sig, både som man och kvinna.

På kvällar och helger ser man ibland en skum person komma gående. Man reagerar instinktivt till och ser på över hundra meters håll att det är en kille som har "klätt ut sig". Han kan inte gå som en tjej och då menar jag inte att han måste trippa fram på högklackat utan bara att han lufsar fram som den kille han är. Han klär sig dessutom i fel kläder. Ser ut som om han har sin syrras avlagda kläder från tidigt 80-tal, typ kort kjol med leopardmönster ihop med halvhöga vita strumpor med en liten volang på. Kommer ni ihåg brudarna i ZZ-top videon "Legs" (Inget ont om ZZ-top i övrigt...)? Ungefär så om man bara kolla på kläderna... Vem klär si så nu för tiden? Om man kisar kan man kanske ta honom/henne för en glädjeflicka från någon öststat. En hemsk syn med andra ord.

Inte ens som man klär han sig bra. Grova kläder, nästan av arbetartyp, verkar vara hans favoritplagg. Går med en släpande/lufsande stil även här. Har hört att han arbetar som vaktmästare någonstans i staden så grovisstilen kanske passar in där.
 
Tycker synd om honom, vilket liv...

Förresten kolla in "Legs" med ZZ-top så ser ni vad jag menar:

... om att säga upp ett antal av mina närmaste arbetskompisar. Idag har jag haft en migränliknande huvudvärk. Någon mer än jag som tror på ett samband...?

Hade ju tänkt att jag skulle få fogat mina klinkersplattor ikväll men kommer istället strax ta ett par huvudvärkstabletter och gå till sängs...

... för att fixa med gravar etc så att jag kan få jobbat lite här hemma med vardagsrummet i lugn och ro.

Ska bara blogga/surfa lite först...

... och införskaffade en sådan här jättepjäs, ett helt kilo daimtårta:


Jisses vad stor den är. Man är ju van vid konumentvarianten på 400g. Detta är resturangvarianten. Nu skall jag bara ha tag i någon att bjuda på tårta. Typ 12 personer...

... en liten bit från syrrans bil. En stor sten (ca 30x20x10cm) landade på biltaket, tryckte ner det, slog ett hål stort som en femkrona på det, studsade vidare till vindrutan, spräckte denna och landade slutligen på motorhuven!

Jag var nyss där och täckte över bilen med en presenning. Taket fungerar nu nämligen som en stor tratt och samlar in allt regn och leder in det i bilen. Det hann gå över en timme innan det hela upptäcktes så hela bilen är full med vatten.

Syrran och fd svågern skall nu dela på en förstörd bil. Tidigare ville bägge ha den, tror inte att det är så nu...

Superhjältetest resultat: Du är Stålmannen!

Stålmannen 78% Batman 77% Fantomen 76% Robin 65% Hulken 42% Wolverine 37% Kattkvinnan 33% Spindelmannen 32% Hellboy 28%

Du är en godhjärtad person med utomjordisk styrka som älskar att hjälpa andra.

Jag var faktiskt med i Stålmannenklubben när jag var lite och jag prenumererade på både Stålmannen och Batman (eller Läderlappen som han hette på den tiden...). Seriers inverkan på barns framtid är tydligen inte helt oviktig... ;-)

Vem är ni?

...och jag fick sova "ända till" 06.00 då dottern tyckte att det var en bra idé att gå och väcka mig...

... från 60-årskalset. Barnen är i säng och jag själv skall snart förpassa min kropp i viloläge. Så trött jag är!

Sov knappt något natten till torsdagen. Barnen var vakna i skift hela natten. Jobbade hela dagen, bowlade och groggade på kvällen (leverantören lämnade in sitt kort i baren med kommentaren "Drick vad ni vill men ni behöver väl inte beställa champagneflaskor...". Övernattade i en arbetskompis kök på en väldigt nerluggen gästsäng. Inte många timmars sömn där heller. Sedan en stentuff dag på jobbet i fredags följt av middag med arbetskompisarna på ett snofsigt ställe (att det var snofsigt hade jag inte koll på innan vilket resulterade i att jag, bland människor i kostym och tight knutna slipsar, var den enda i t-shirt och jeans...). Kom i säng, hemma, vid tolvtiden igår kväll. Tidigt i morse var jag på badhuset med dottern för hennes simskola. På vägen hem handlade vi klinkers (att ha under kaminen) och sedan var det bara att göra sig i ordning för 60-årskalas.

Nu känner jag att jag kan andas ut. Hoppas bara vi får sova i natt...

... om min situation. Tvingade med honom på lunch och spillde ut mina klagomål/önskemål på rådande situation. Chefen förstod min situation men kan tyvärr inte göra mycket åt det då det mesta som tynger mig ligger utanför hans ansvarsområde. Det är företagsledningens agerande som ger mig den mesta huvudvärken men det lättar lite grann att chefen vet varför jag inte kan prestera i mitt normala jobb och att jag inte lastas för detta.

i morgon blir det ingen bloggning. Sover över hos en arbetskompis så att jag slipper åka hem efter leverantörs-bowlingen/middagen/ölen. Två och en halv timma sparade som annars skulle ha använts till pendling kan nu användas till sömn. Förresten är det nog närmare fyra timmar om man skall räkna med allmänna transportmedel som väl gäller i onyktert tillstånd...

Förmodligen blir det ingen bloggning på fredag heller då jag skall ut med jobbet en sväng och inte kommer hem förrän sent.

... och jag känner att jag håller på att deppa ihop. Inget kul alls just nu. Tvärtom består min tillvaro av varselförhandlingar, uppsägningar, ritningssläpp och övertidsarbete.

Vi får se väl hur veckan slutar. På förhand verkar det åtminnstone som om det skall vara lite gladare då jag skall på bowling & middag med en leverantör (gratis är gott) på torsdag, middag med arbetskompisarna på fredag (chefen har ordnat nått halvofficiellt) och på lördag har svärfar sitt sextioårskalas.

... för ett par år sedan när jag idag läste en bloggning om att pruta på Blocket.

Jag prutar nästan aldrig på någonting men när jag skulle inhandla en fartkameravarnare till bilen på blocket tänkte jag att nu skall jag vara tuff och pruta. Sagt och gjort, efter ett antal mail (jag skulle inte kunna vara lika tuff i telefon...) så fick jag den till ett vrakpris. När jag dyker upp hos säljaren och har betalat så kan jag inte låta bli att fråga varför man säljer en så gott som nu pryl för en bråkdel av vad den kostade som ny. Svaret var jag inte beredd på. De sålde sin nyligen döde sons prylar... Jag höll på att sjunka genom golvet. Jag hade prutat och utnyttjat människor i sorg som bara ville städa upp sitt liv. Tog faktiskt ett tag innan jag använde prylen...

Prutar ni på saker ni köper?

... det som skall bli världens högsta byggnadverk (den är redan nu högst men den är inte färdig än). Som synes har man kommit en bra bit på vägen. 818 meter högt kommer det att bli, ingen dålig utsikt. Jag kan inte låta bli att förundras över detta fantastiska byggnadsverk:



Här är en video om bygget:
 

Åh vilken kvinna! Hon står trofast vid sin Titos sida, i medgång och i motgång, så som hon lovat vid giftermålet. Hon vägrar tro på hans skuld och medverkar vid hans utspel i media. Trots detta döms Tito av tingsrätten för våldtäkt. De överklagar naturligtvis då han är "oskyldig". Tito döms dock även av hovrätten för våldtäkt. Dessutom backar de upp med att han även smittat en liten flicka, bekant med familjen, med könsherpes när han förgrep sig på henne. Jenny står ändå stolt vid sin mans sida och deklarerar att hon nu har mist sin tro på rättssamhället...

Hur kan man vara så totalt förblindad? Borde inte förnekelsen börja släppa snart? Vad gör hon då? Den dag hon kommer till insikt lär hon få flytta från Sverige för här kan ingen någonsin ta henne på allvar igen...

Grattis Jenny, du verkar ha gjort ett riktigt kap när du fann den lille kåte Chilenaren.

... redan vid 12 tiden för att åka hem och förbereda för dotterns kalashelg. I morgon fyller hon sex år och skall under helgen ha tre kalas, två barnkalas (vi blev tvugna att dela upp det i två då 23 ungar på en gång i vårt lilla hus vore lite väl mycket...) och ett "vuxenkalas" (för släkten). Familjen har en hektisk helg framför sig. Morgondagen inleds med att dottern skall iväg på simskola. Därefter skall ett av barnkalasen samt vuxenkalaset avverkas. På söndag skall vi till kykan för att dottern skall motta Barnens Bibel därefter hem för ännu ett barnkalas. Just nu känns det mig övermäktigt men sambon är hoppfull. Det är ju tur att någon av oss är det...

... så ser hon rätt så trevlig ut. Vem då? Creepy Girl så klart. Vet inte riktigt vad man skall använda "henne" till men lite tidsfördriv kan vara kul ibland.

... och han lämnar huset och syrran. Om en månad är det hennes tur att flytta ut. Pojken är tydligen helt tokig idag. Han skriker, sparkar och biter syrran. Att låta honom vara hemma medans pappan flyttade ut var tydligen inte så smart...

... har just klarats av och måste delges er. Älgskav med gräddstuvade trattkantareller lagat av eder bloggare. Mums var det om jag får säga det själv och snabbt tog det slut i grytorna...