Sanningen

..., jag fick en ursäkt från Den Arga Kollegan idag! Strax efter lunch kom han förbi och sträckte ut handen och sade att han var ledsen för att han reagerat som han gjorde. Han sade även att han hade andra problem och att han inte behöver ett ytterligare...

Känns mycket bra att ha fått upprättelse.

...efter gårdagens kräftskiva. Det blev riktigt lyckat och barnfriheten var en succé. Sista gästen gick inte förrän klockan 04.15 i morse...

Kompisens nya tjej kom dock aldrig då det tydligen i sista stund hade kört ihop sig med passning för hennes barn. Lite synd att det blev så eftersom det hade varit ett bra tillfälle för henne att lära känna oss.

Rasistanklagelserna mot mig diskuterades naturligtvis flitigt under kvällen. Kändes bra att få prata av sig detta. Jag fick jag en mängd mer eller mindre oseriösa förslag på hur detta skulle lösas. Förslag som ges under stark påverkan av snaps brukar dock, dagen efter i nyktert tillstånd, inte vara så roliga som de framstod dagen före...

Nej, nu skall jag ta och röja upp här då det inte luktar så gott. Skaldjursdoft är en av få nackdelar med att ha kräftskiva hemma hos sig själv...

                       

...hos oss. Vi har röjt undan mitt i vardagsrummet (som vi håller på att renovera) och har dukat långbord. Det blir ett vuxenkalas då barn undanbads redan i inbjudan. Förra årets kräftskiva blev en ganska trist historia där nästan all tid gick åt till att jaga ungar och ta hand om konflikter dem emellan. Vi själva hade lämnat bort våra barn eftersom vi ville kunna njuta av maten men det var ett fasligt spring hela tiden så någon stämning ville aldrig innfinna sig. 6 killar i åldern två till sju kan föra ganska mycket liv... Att sedan kalaset inleddes tidigt på kvällen "för barnens skull" gjorde att den ena efter den andra familjen gav sig i väg när derads ungar blev helt oregerliga. Vid 10-tiden var det bara undertecknad, min sambo och värden kvar. Så ville vi inte ha det i år.

Alltså aviserade vi tydligt att det var en barnfri tillställning. Att vi skulle ha den i vardagsrumsbygget hjälpte oss ytterligare på traven för att komma fram till detta beslut. Jag har nämligen diverse vassa verktyg liggande.

Trots att det bara är en vecka sedan vi tog beslutat att ordna detta så har ändå en hel del lyckat fixa barnvakter och vi kommer att vara åtta personer. Tyder på att det fanns ett visst uppdämt partybehov (utan barn)...

Lite extra spännande är det också ikväll att en av mina kompisar har med sig en tjej som han tydligen har träffat ett tag nu men som vi andra inte har träffat än. Premiär i gänget alltså, vi måste med andra ord vara lite återhållsamma med negativa detaljer om vår vän så att hon inte blir helt förskräckt. Vi känner varandra så pass bra (vi har faktiskt varit kompisar sedan vi var nio år då han började i min klass i skolan...) så vi brukar annars ha en ganska rå jargong oss emellan. Hur gärna vi än vill så kommer vi med andra ord inte att berätta om hur ostädad hans första lägenhet var (en besynnelig röra av travar med pizzakartonger, vinterdäck till bilen, drickabackar, smutstvätt, ren tvätt och CD-skivor), när han hamnade i fyllecellen eller om alla dåliga affärer han har gjort genom åren. De berättelserna sparar vi nog till ett senare tillfälle...

                     

... till försäljning idag. Därmed är de också tvungna att berätta för alla om den företående separationen. Svågern passade tex på och berättade om det på fikarasten idag när någon pratade om ett hus som man funderade på att köpa. På väg hem idag pratade vi faktiskt en hel del om separationen, både om praktiska detaljer som hur man värderar saker och om att han inte har mått så bra den senaste tiden. Det kändes bra att han till slut sade det själv så att vi kunde prata om det. Han fick tyvärr aldrig lägenheten som han ville ha (och hade blivit "lovad"). Det bekymrade honom också att det verkar vara så svårt att få tag i en lägenhet.
 
Syrran mår inte heller bra men hon har ändå kommit längre mentalt i separationen än vad svågern har gjort då det ju var hon som tog steget. Hennes lägenhetsletande kan dock ha gett resultat. Hon hade turen att hennes frisör pratade om en lägenhet som hon hade blivit erbjuden, i ett hus som en kompis till henne äger, men som hon inte tänkte ta. Det slumpade sig dessutom så att lägenheten ligger precis i det område som syrran vill ha. Frisören ringde då sin kompis och ordnade så att syrran skulle få komma på visning. Så på söndag kanske hon har ordnat lägenhet.

Det är tydligen med tur och kontakter man skall få en lägenhet...

...så jag önskar er en god natt. Sov gott!

...på kvällarna. Jag sover helt enkelt för lite och är jättetrött. Problemet är att jag är lika pigg på kvällarna som jag är trött på dagarna så jag kommer inte i säng när jag borde. Eftersom jag går upp halv sex varje dag så borde jag egentligen sova strax efter tio men trots att jag vet detta så kommer jag alltså inte i säng. Om ni kollar på vilken tidpunkt som inlägg och kommentarer görs här så är det ofta så att de skrivs efter elva. När arbetsveckan är slut så är man rejält trött vill jag lova.

I kväll SKALL jag lägga mig tidigt...

...hoppas jag...   ...om det inte blir så att jag skriver eller läser bloggar...

...för årets rådjursjakt. Den 16:e augusti är heligt för jägare eftersom råbockarna då blir lovliga. Jag hade blivit inbjuden att vara med på jakten hos en kompis i bohusländska metropolen Hedekas så för att hinna ända dit och komma ut på pass innan det ljusnade fick jag gå upp 02.30 i morse (eller i natt kanske man skall säga...). Eftersom jag inte kom i säng förrän vid 23-tiden igår kväll och att sonen var vaken tre gånger i natt så var jag rejält trött när jag vid 04.30 slog mig ner på mitt pass.

Har bara suttit där en halvtimme när det prasslar till precis bakom mig och ett smaldjur (en fjolårsget som ännu inte har fått ungar (kid)) trippar fram. Den kommer så nära som sex meter innan den anar något som inte stämmer, dvs mig. Några snabba skutt senare och 15 meter längre bort stannar den för att kolla tillbaka då den har reagerat rent instinktivt och inte har en aning om vad jag är för något. Eftersom den inte är ett hornbärande djur (bock) så är det ju inte heller lovligt så jag kan lungt sitta kvar för att följa dess förehavanden. Den tittar länge åt mitt håll innan den äter lite ute på ängen/åkern som den har skuttat ut på. Den gör, fortfarande nervös, lite småskutt och tittar mellan tuggorna hela tiden åt mitt håll. Efter ungefär en minut bestämmer den sig till slut för att instinkten trots allt är rätt och ger sig, i ganska makligt tempo, av från ängen. Jag är här egentligen ganska nöjd med dagen eftersom jag åtminnstone fått se ett djur och detta sker på ett pass som tidigare har ratats eftersom ingen trodde att rådjuren "tog den vägen". Bevisligen gör de det...

En kvart senare hör jag ett rådjur skälla högt på andra sidan ängen/åkern. Skällandet följs av en knall och jag förstår att någon av mina passgrannar har fått skjuta. Väntar några minuter innan jag skickar ett SMS med en undran om vem det var och om vi skall avbryta. Får svar och det visar sig vara min kompis som har fått skjuta och dagen till ära hade han haft sin 8-åriga son med sig på passet. Det var första gången han följde med sin pappa för att jaga så där kan man tala om tur. Jag lämnar mitt pass och går till de andra som har samlats hos skytten. En fin sextaggare ligger mitt på ängen/åkern bara två hundra meter från mitt pass. Att jag inte har sett något beror på att ängen/åkern har en höjd på mitten och vi satt på var sin sida (så att vi inte skjuter varandra...).

Jag var alltså riktigt nära idag men fick nöja mig med min naturupplevelse. Eftersom vi hade fått utdelning på jakten och att det faktiskt är lördag så avbröt vi jakten för dagen så att vi kunde åka hem till våra sällskapstörstande familjer istället. Hade vi inte fått något på morgonen skulle vi ha försökt igen till kvällen var det meningen. Nu får istället min familj äran att idka umgänge med mig. Misstänker dock att jag kommer att somna ganska tidigt. Att gå upp mitt i natten tar nog ut sin rätt misstänker jag...

Ungefär så här såg bocken ut (hornen var något smalare):

...men det är alltså något som jag gärna ägnar mig åt då tillfälle erbjuds. Då jag inte har någon egen mark så får man hoppas på välvilja hos andra. För tredje året i rad skall jag alltså åka upp till Norrland för att jaga älg med min kompis före detta svärfar. Inte långsökt alls... Förresten, nämnde jag att var tvungen att ta emot de jakttillfällen som erbjuds...?

Om någon har en jaktmark i Västsverige att erbjuda så hör av er!

... (vi åker upp till Norrland om fyra veckor) och med förra årets björnmöten inom jaktlaget i färskt minne har jag märkt att jag numer reagerar på och läser allt som handlar om björnar.

Senast igår  var det en artikel i Svensk Jakt Nyheter om hur miljöpartistiska journalister inom media vinklar allt till att vara jaktolyckor vid konfrontationer med björn. Han som, tillsammans med sin hund, blev dödad utanför sin stuga framställdes tex som jägare och därigenom så "förstod" allmänheten att han fick skylla sig själv. Att han och hunden, utan att jaga, blev dödadade av en björn utanför sitt eget hus nämndes inte. Skogsarbetaren som blev överfallen medans han jobbade framställdes också som en jägare i media. Hur björnen kunde veta att han var det framgick dock inte...

Gick idag igenom några bilder jag hade sparat på datorn och såg då några av en skjuten Grizzly som hade tuggat i sig en människa. Ett ben med sko plockades ut ur magen... och nej, jag tänker inte lägga ut de bilderna här...

Sammantaget kan man säga att jag nog har grundat en liten björnfrossa. Jag som var ganska kaxig förra året när de andra hörde och såg björnen. Jag skall hålla en mycket låg profil i år...

Det här vill jag helst slippa se:

...att leta efter lägenhet. Vi fick inget napp dock. Min svåger har redan hittat en som han kan tänka sig men det är inte helt klart än att han får den. Det var syrran som hittade den men den blir för dyr till henne. 7500 i månaden för tre rum och kök på 80m2. Det är inte långt ifrån vad vi betalar för vårt hus och då ingår det en ganska bra amortering i det. Undrar varför det är så dyrt med lägenhet? Det finns i och för sig knappt några lägenheter att uppbringa i denna stad nu precis före högskolan drar igång men 7500 är väl hutlöst. Eldar de fortfarande med olja kanske? Hur som helst så verkar det vara hiskeligt dyrt att separera...

I våras var jag hos läkare för att kolla upp min allergi och det faktum att jag vid ett tillfälle hade fått svårt att andas. Då fick jag starkare allergimediciner och dessutom Bricanyl eftersom läkaren misstänkte Astma. Jag fick en tid efter semestern för att göra "Prick-test" och utandningsprov. Dessa prov har jag nu gjort och pricktestet visade att jag var allergisk mot just det jag trodde så som exempelvis Björk och Gråbo. Det var dock inte den stora grejen utan det var att jag inte hade Astma. Utandningsproverna var bra och jag reagerade inte nämnvärt på Bricanylen. Jag hade det på känn eftersom jag inte har haft något mer anfall än efter den gången då vi rev ner det spända innertaket i vardagsrummet. Att öka på doseringen av min vanliga medicin gjorde dock susen och jag har, med avseende på allergierna, inte mått så här bra på många år. En stor lättnad faktiskt. Att jag inte har Astma var naturligtvis också bra.

Jag har alltid förknippat Astma med den där lille tjocke killen i amerikanska filmer som alltid tappar eller glömmer sin Astmamedicin i helt fel situation. Kommer ni tex ihåg "Stand by me"?



Han längst fram (Jerry O'Connell)... 



Appropå ingenting, så här ser han förresten ut idag:

...det blir en separation. Min svåger berättade det för mig på väg till jobbet i morse. Det har ju varit på gång ett tag men hon har velat lite fram och tillbaka.

Huset skall nu lämnas ut till försäljning och två lägenheter skall hittas istället. Tyvärr finns det inga lägenheter på rimligt avstånd från deras sons dagis då det bara är villor i denna stadsdel så han lär få byta vad det lider.

Hoppas nu bara att syrran och svågern kan hålla sams igenom den förestående processen.



Separation, Edvard Munch. Oil on canvas, 1900.

...utanför mitt hus. Hålet var lagom stort för att en fot skulle gå ner. Ringde kommunen och påpekade detta. Mindre än en timme senare är hålet lagat. Vilken service! Till råga på allt så tackade gubbarna mig också för att jag hade ringt. De hade nog inte så värst mycket att göra och var väl glada att få åka ut lite...

...till följd av nattens krogrunda. Kom inte hem förrän vid fyratiden. Vi hann med inte mindre än sju ställen under kvällen/natten. Dessutom avslutade vi det hela med en efterfest hemma hos kompisen. Är som sagt ruskigt seg idag men mår förhållandevis bra ändå. Det är sömnbristen snarare än gårdagens massiva alkoholintag som är problemet. Skall snart gå och lägga mig en stund innan övriga familjen kommer hem.