Sanningen

I våras var jag hos läkare för att kolla upp min allergi och det faktum att jag vid ett tillfälle hade fått svårt att andas. Då fick jag starkare allergimediciner och dessutom Bricanyl eftersom läkaren misstänkte Astma. Jag fick en tid efter semestern för att göra "Prick-test" och utandningsprov. Dessa prov har jag nu gjort och pricktestet visade att jag var allergisk mot just det jag trodde så som exempelvis Björk och Gråbo. Det var dock inte den stora grejen utan det var att jag inte hade Astma. Utandningsproverna var bra och jag reagerade inte nämnvärt på Bricanylen. Jag hade det på känn eftersom jag inte har haft något mer anfall än efter den gången då vi rev ner det spända innertaket i vardagsrummet. Att öka på doseringen av min vanliga medicin gjorde dock susen och jag har, med avseende på allergierna, inte mått så här bra på många år. En stor lättnad faktiskt. Att jag inte har Astma var naturligtvis också bra.

Jag har alltid förknippat Astma med den där lille tjocke killen i amerikanska filmer som alltid tappar eller glömmer sin Astmamedicin i helt fel situation. Kommer ni tex ihåg "Stand by me"?



Han längst fram (Jerry O'Connell)... 



Appropå ingenting, så här ser han förresten ut idag: