Sonen trillade...
...ner för en liten trappa på altanen igår. Han bet sig i läppen så att blodet sprutade. Efter en stund slutade det att blöda och eftersom det var sängdax fick han välling och vi nattade honom som vanligt.
I morse när han vaknade hade han en jättestor fläskläpp! Han såg rätt så rolig ut faktiskt. Vi försökte få honom att säga "fläskläpp" men trots idogt övande lyckade vi bar få hom att säga "ässäpp". Inte dåligt det heller kanske, han är ju bara 15 månader. Så här ser han ut förresten:
Eller rättare sagt, så här såg han ut för fyra månader sedan när jag gjorde bilden. Nu mer så går och springer han ju för fullt. Får ta och göra en ny bild någon dag.
Rödebypappan friades ju idag...
- Mot ett påbörjat eller överhängande brottsligt angrepp på person eller egendom.
- Mot den som med våld eller hot om våld eller på annat sätt hindrar att egendom återtas på bar gärning.
- Mot den som olovligen trängt in i eller försöker tränga in i rum, hus, gård eller fartyg.
- Mot den som vägrar att lämna en bostad efter tillsägelse.
Rödebypappans fall uppfyller ettan, tvåa och fyran. Att man då svårligen kan besinna sig är självklart.
Har förståelse för att föräldrarna till den döde femtonåringen i sin sorg inte kan se klart och vill att pappan skall straffas men varför åklagaren inte heller verkar kunna/vilja se det fattar jag inte. Vad hade han själv gjort i samma situation? Pratat med killarna? Skulle inte tro det? Vad hade hänt om pappan inte hade skjutit? Gänget skulle i bästa fall ha spöat upp pappan och sonen, det var ju därför de var där. Men hade det stoppat där? Naturligtvis inte. De hade fortsatt att terrorisera familjen med än mer kraft. Nu gick det som det gick men den här historien hade aldrig kunnat sluta lyckligt. Nu blev det åtminnstone de attackerande som fick sona sina brott. Förhoppningsvis skickar detta signaler till "tuffa" ungdomar (och deras föräldrar) att ger man sig på någon så får man räkna med att det straffar sig.
Föräldrarna till de aktuella undomarna är i mina ögon också delansvariga för vad som skedde. Deras ungar hade ju faktiskt blivit polisanmälda fem gånger för hot mot familjen. Vad är det för föräldrar som då låter sina ungdomar springa ute sent på kvällar och nätter? Inte de som har koll i varje fall... Istället tror man att ens lilla ängel kan väl aldrig göra något dumt. Föräldrarna till den nu döde femtonåringen uttalade sig i Aftonbladet där de beskrev honom som "en vanlig tonåring, som hamnade på fel plats vid fel tillfälle. - Han var en spelevink med stort hjärta. Det fanns inget ont i honom". Tjena! Så kanske han var när han var tio år. Det var säkert så de såg honom. Deras lilla söta och snälla son... Att han dök upp hos en trakasserad familj en bit utanför byn mitt i natten för att "göra upp" var säkert någon annans fel. Mina barn och andras ungar...
Familjen var och besökte polishuset...
-Kan man inte ta ett kort som alla får vara med på?
Var just och nattade...
En "bild" på undertecknad finns ju uppe i högra hörnet. Har gjort likadana på övriga familjen. De kanske dyker upp här framöver när något skall illustreras. Så här ser min dotter ut (dock utan "golfbollsbulan"):

Är djävligt trött på...


Jag och sonen har åkt på magsjuka...
Det snackas just nu om jämstäldhet...
1) Ekonomi. Vi har naturligtvis gemensam ekonomi och förlorar minst pengar på att jag (pappan) jobbar vidare. Jag tjänar betydligt bättre än vad mamman gör när hon jobbar (just nu studerar hon). Kvinnofälla? I vårt fall är det helt enkelt så att jag har ett mer högavlönat jobb än vad mamman har. I andra relationer så kanske det är tvärtom.
2) Mamman tycker det är trevligt och mysigt att vara hemma med barnen (Att vara föräldraledig alltså, att torka barnspyor är det väl ingen normalt funtad människa som vill). Hon är "mammig" av naturen och gillar att ta hand om andra människor.
3) Jag är mest frustrerad när jag är hemma över att jag inte får något gjort. Allt känns avigt. Jag har inte det rätta tålamodet för att hantera krånglande barn. Det ligger helt enkelt inte för mig. Jag älskar mina barn, misstro mig inte där, men att på heltid ta hand om dem är mig övermäktigt. Vilket jag erkänner. Jag möts dock mest med undrande blickar när man pratar om detta med bekanta och vänner. Det är nämligen inte politiskt korrekt just nu...
Jag har full förståelse och respekt för de som trots allt delar lika på de här bitarna men i vår familj vill vi helt enkelt inte göra detta. Skall vi straffas ekonomiskt för det? Skall staten verkligen "tvinga" oss att dela lika?
Bytte just en bajsblöja...
Till alla er som tror att jag har det bäst i världen som får vara pappaledig: Det finns klara nackdelar. Bajsblöjan ovan är en...