Sanningen

... kanske en del undrar? Jo, efter att ha sovit på saken bestämde vi att agera lite annorlunda än vi tänkte igår. Det är alltid bra att inte handla i affekt och nu hade vi tänkt ut en plan. Vi klev helt enkelt oanmält in på personalchefens rum och frågade lungt och sakligt om varför denne hade agerat på detta sätt. Personalchefen förnekade inte sin handling men förnekade att vi skulle ha haft något avtal. "-Det har vi olika uppfattningar om" var svaret. Vilken djävla orm! Först tar personalchefen, som en av fyra personer, i hand på en sak som avslutning på en förhandling, sedan går denne ut och gör tvärt emot vad som just har lovats...

Vi skall nu diskutera vidare med vårt förbund vilka stridsmedel vi har till vårt förfogande. Det första man bör göra är att stämma företaget för avtalsbrott. Sedan kommer vi även att informera de anställda (genom utskick riktade till våra medlemmar) om vad som har hänt. Personalchefen kommer efter detta att vara ganska "rökt" och ingen vettig människa kommer i fortsättningen att tro på vad denne säger. Ingen bra egenskap för en personalchef om man frågar mig. Steget därefter är eventuellt att kontakta pressen.

Men innan vi gör något av ovanstående skall jag dock ta ett snack med vår VD för att informera om vad vi tänker göra, alternativt kan tänka oss att göra, eftersom det kan ses som en krigsförklaring att agera på detta sätt. Vi anser ju i och för sig att det var personalchefen som började det hela och att vårt agerande är följden av detta. Förhoppningsvis kommer snacket med VD också att göra susen. Vår önskan är ju inte att skämma ut företaget offentligt utan att bli av med en personalchef som inte dra sig för att ljuga oss rätt i ansiktet. Detta var nämligen inte första händelsen utan det finns fler på senare tid som liknar denna. Dock var det just denna som fick bägaren att rinna över...