Min lata dagar...
... som jag skrev om tidigare är nu definitivt över. Den arbetsvecka som just passerat var en av de värre jag varit med om (därav mitt dåliga bloggande den senaste tiden). Övertid varje dag och två dagar kom jag inte hem förrän elva på kvällen. Det känns lagom kul att gå upp halv sex på morgonen dagen efter då. Någon vidare bilförare är man ju inte heller när man är utarbetad.
I onsdags kväll ringde jag upp chefen och sade till honom rakt ut att han håller på att ta död på mig. Det är förvisso bara tre veckor kvar nu till min semester men det är samtidigt det som är problemet. Jag kommer inte att bli klar med allt jag förväntas göra innan dess. Det är inte roligt att åka till jobbet varenda dag med ont i magen över att man inte räcker till trots att man jobbar varje vaken timme på dygnet. Att flytta semestern funkar inte heller med tanke på vad vi skall göra (Italienresan).
Resultatet av telefonsamtalet blev att vi hyr in en konsult i två veckor som skall hjälpa mig. Det är samma kille som vi nyss sade upp för att jag pga besparingar skall göra två personers jobb... Det är förvisso en start och en bra hjälp på vägen men jag tror fortfarande inte att det räcker. Han skulle aldrig ha skickats hem i första läget. Men så går det när personer på andra sidan Atlanten skall bestämma hur vi skall vara bemannade utan att ha en aning om vad vi sysslar med här. Man tittar bara på siffror och är det kris så är det då måste man naturligtvis spara in på saker annars är man ingen bra chef. Att vi som jobbar med utveckling inte har mindre att göra bara för att det är kris, snarare tvärt om, och det säljs mindre av dagens produkter bryr man sig inte om.
Vi får egentligen inte ta in konsulten igen nu heller men eftersom hans bolag inte har skickat slutfakturan är så fixar chefen så att de timmar han gör nu faktureras på räkningen för vad som jobbades i mars. Jag skiter i vilket bara jag får hjälp men det är ju konstigt att man kan skall behöva "fuska" och mörka saker internt för att få sin egen verksamhet att fungera...
I onsdags kväll ringde jag upp chefen och sade till honom rakt ut att han håller på att ta död på mig. Det är förvisso bara tre veckor kvar nu till min semester men det är samtidigt det som är problemet. Jag kommer inte att bli klar med allt jag förväntas göra innan dess. Det är inte roligt att åka till jobbet varenda dag med ont i magen över att man inte räcker till trots att man jobbar varje vaken timme på dygnet. Att flytta semestern funkar inte heller med tanke på vad vi skall göra (Italienresan).
Resultatet av telefonsamtalet blev att vi hyr in en konsult i två veckor som skall hjälpa mig. Det är samma kille som vi nyss sade upp för att jag pga besparingar skall göra två personers jobb... Det är förvisso en start och en bra hjälp på vägen men jag tror fortfarande inte att det räcker. Han skulle aldrig ha skickats hem i första läget. Men så går det när personer på andra sidan Atlanten skall bestämma hur vi skall vara bemannade utan att ha en aning om vad vi sysslar med här. Man tittar bara på siffror och är det kris så är det då måste man naturligtvis spara in på saker annars är man ingen bra chef. Att vi som jobbar med utveckling inte har mindre att göra bara för att det är kris, snarare tvärt om, och det säljs mindre av dagens produkter bryr man sig inte om.
Vi får egentligen inte ta in konsulten igen nu heller men eftersom hans bolag inte har skickat slutfakturan är så fixar chefen så att de timmar han gör nu faktureras på räkningen för vad som jobbades i mars. Jag skiter i vilket bara jag får hjälp men det är ju konstigt att man kan skall behöva "fuska" och mörka saker internt för att få sin egen verksamhet att fungera...
Kommentarer
Trackback
