Sanningen

Hon har varit riktigt dålig den senaste veckan men jag hade ändå förträngt det som eventuellt kan hända när äldreboendet som en 88-åring bor på drabbas av magsjukeepedemi två gånger på en vecka. När man är så gammal tål man inte sådant och "systemet" startar liksom aldrig upp igen. Halv fem i morse var det dags och hon somnade in.

Pappa ringde mig på jobbet vid 10-tiden och meddelade vad som hade hänt. Resten av dagen fick jag inte värst mycket gjort utan satt mest av tiden. Eftersom jag var ganska röd i ögonen ville jag inte ha någon kontakt med folk heller så jag "isolerade mig" med ett par hörluraroch stirrade in i datorn i väntan på att få åka hem. Trodde aldrig att jag skulle ta det så här hårt men det gör riktigt ont faktiskt. Tanten var ganska hård på ytan men jag gillade henne.

Här hemma pratade vi med vår sexåring om att gammelmormor hade dött. Hon grät lite men tog det ändå ganska bra.

Vila i frid kära mormor.

Nu skall jag gå och lägga mig tror jag. Känns som om denna dag är slut ändå...