Sanningen

... eftersom företaget lyckades i sitt uppsåt. Ordföranden i klubben fick ett erbjudande om ett antal månadslöner och orkade tillslut inte med skiten han utsattes för utan tog pengarna och gick hem. Mitt under pågående varselförhandlingar och löneförhandlingar!

Har full förståelse för att ordförande valde sin hälsa (blödande magsår) framför ett företag som inte uppskattar det man gör för dem. Problemet är att ingen vill ta på sig att vara ordförande i klubben. Så som vice blir jag nu automatiskt tillförordnad ordförande. Jag tänker dock inte behålla uppdraget någon längre tid. Jag hinner inte eftersom jag har ett eget jobb att sköta.

För något år sedan så utövades det påtryckningar på mig för att jag skulle ta på mig ansvaret men jag har haft det en gång tidigare på en annan ort och vet vad som krävs av mig och vad man riskerar. Det var jag inte beredd att satsa då och är det inte nu heller. Lösningen sist var att jag lovade stötta den som blev ordförande. Personen som efter övertalning slutligen tog på sig uppdraget gjorde det om jag fanns med i bakgrunden som stöd. En slags symbios alltså och nu är den bruten.

Återigen sitter jag med Svarte Petter...