Sanningen

...min dotter. Vid sista kramen råkade vi skalla ihop lite lätt. Det var knappt så att jag själv märkte det men dottern skrek i högan sky. Jag hade nämligen råkat komma åt världens största bula som hon hade begåvats med tidigare idag. Av någon anledning skallade hon då hörnet på vår järngrind vid ingången till tomten. Det blev en bula som på två minuter hade antagit formen av en halv golfboll. Nu några timmar senare har bulan gått ner kraftigt och ser mer "normal" ut. Den var dock inte lämplig att skalla ihop med. Det var som sagt tänkt som sista kramen innan lampsläckning. Nattningsproceduren fick nu istället startas om...

En "bild" på undertecknad finns ju uppe i högra hörnet. Har gjort likadana på övriga familjen. De kanske dyker upp här framöver när något skall illustreras. Så här ser min dotter ut (dock utan "golfbollsbulan"):